torsdag 27 september 2012

A place of hope and no pain, perfect skies with no rain

Har värsta emoveckan, har varit astrött vilket kanske fick sin förklaring då jag fick asont i magen och fick gå hem från jobbet för min mage inte alls var ok, sen har jag typ sovit ett dygn sammanlagt vilket ledde till att jag är aspigg men fortfarande allmänt på emohumör nu, som om det inte räcker med en mage som totalt inte ville vara med?

Dessutom är det höst och svinkallt och mörkt, det suger en smula! Rent under att jag inte har blivit påkörd med tanke på att min hjärna inte riktigt hängt med i att man behöver reflexer!

Nä just nu känns de mesta bara bläää, längtar iofs smått tillbaks på jobbet så man har något att koncentrera sig på, behöver använda hjärnan lite!

Har iofs massor att göra om jag känner för det t.ex. redigera å rensa bland bilderna från helgens dressyrtävlingar på KDRF, har fixat vissa men långt ifrån alla men å andra sidan så blev det väldigt mycket bilder, sen råkade jag tvätta ena minneskortet som var fullt med bilder = över 2000 tro det eller ej men det lilla plastfacket man får med då man köper minneskort måste ha hållt tät eller något för kortet var inte skadad inte ens etiketten var borttvättad! Däremot så blir de nog bara att använda det hemma för att inte riskera att man fotar en hel dag och sen kommer hem å så poff funkar det inte!

I helgen väntar jobb på fredag eftermiddag, nackdelen med 4-skift sen så får jag väl typ hem både Staffan och Doris som de lät men man ska inte hoppas på för mycket!


Bjuder på diverse huvudbilder från tävlingarna, fler bilder kommer! Om inte annat på Picasa men då länkar jag det på bloggen!





söndag 2 september 2012

It's a one fine day

Det är fascinerande att se tillbaks på sitt liv och inse hur mycket man har utvecklats och ändrats som person fast det inte är något man brukar märka själv fören man faktiskt tänker efter.

Dom som har känt mig sen barnsben kan intyga på att jag var en väldigt blyg unge som barn, blyg de är jag fortfarande innerst inne, nya möten som är planerade gör mig ärligt talat fortfarande nervös, sen behöver jag inte träffa någon många gånger för att vara avslappnad och prata massor utan kräver mestadels att någon tar första steget och börjar prata med mig, helst börjar jag inte prata själv!

Har i och för sig inte varit någon som har haft ett behov av att alltid vara runt vänner utan var nog ganska tråkig då jag många dagar hellre satt och läste själv än for till en kompis efter skolan, dessutom så var jag ju väldigt mycket i stallet också! Mellan-högstadiet så var det mer sannolikt att hitta mig i stallet än på en fest. Mina föräldrar måste ha känt sig väldigt lugn!

Jag har väl i många år haft en tanke att jag vill resa och se mer av världen men hade inte möjlighet till det förr så är väldigt skönt att kunna göra det nu även om jag inte har hunnit med så mycket än, hittills har jag ju inte nått målet USA än, men det kommer! Vem hänger med? Dubai vore coolt oxå!

Att jag sen skulle flyga så mycket själv, det trodde jag väl inte fast jag inte direkt hade någon som var med på mina förslag, men kan lugnt säga att för bara 2 år sen så skulle jag nog skratta om någon sa att jag skulle klara mig så bra på egen hand då jag flyger! Större delen av min Skytte-sida av släkten vet väl hur otroligt flygrädd jag var då vi åkte till Rhodos dessutom, såg troligast ut som jag hade sett ett spöke.

Känns t.o.m ovant att nästa flygresa blir med någon annan!

Resa själv, utbilda sig på en okänd skola i en okänd stad, testa något nytt som ingen i familjen eller vännerna gör eller liknande borde alla människor göra nångång i livet, att ha stöd hemifrån är skönt och bra, den relationen är viktig men samtidigt så måste man få chansen att testa stå helt på egna ben för man klarar så otroligt mycket mer själv än vad man tror och många skulle behöva få känna det!

Senaste året har jag dessutom blivit bättre och bättre på att säga ifrån då det är något som jag inte känner är rätt, det har väl irriterat en del, men samtidigt så har jag fått upp ögonen på vilka personer som är tillfälliga bekanta och vilka som är värd att ha en plats i just mitt liv.
Falska personer kommer alltid finnas och då får man se till att man själv ser igenom det och har nog med mod att be dom fara åt fanders! Hellre en liten skara nära vänner än massor med falska!

Kan lugnt säga att jag trivs väldigt bra med livet just nu, jag har dom där små grejerna som jag trivs med, jag tjänar egna pengar, jag har bostad, jag har en bästa vän som alltid finns där oavsett vad jag kommer på för konstiga idéer! Andra vänner som har kommit närmare för att dom helt enkelt visat att dom är något att lita på.
Har en familj som också finns där, stöttar, bollplank och dessutom är dom förbannat roliga oxå!
Sist men inte minst så har jag ju den där underbara pojkvännen som inte ens går att beskriva med ord vad han betyder! Massor med applåder för att han låter mig vara precis den jag är och är tålmodig och lugn när jag har mina nergångar i humöret!




Slim Pickens well he does the right thing and he rides the bomb to hell

Sitter vaken eftersom jag är en nordisk vampyr enligt vissa källor och tydligen aldrig sover! Den myten kan nog många som känner mig krossa, speciellt Staffan som vet att jag somnar lite här och var! Speciellt i bilen eller soffan!

Men nu är jag iallafall vaken och pigg, 5 km promenad i duggregn fick mig tydligen inte trött varken psykiskt eller fysiskt trots att jag har spenderat en vecka hemma med förkylning, okey, sen måndag-tisdag natt har jag varit hemma, torsdag-måndag så var jag ju faktiskt på Reading Festival, och om någon har glömt vad det är sen senaste inlägget så är det en shitload stor festival i England i en stad som heter så mycket som kaboooooschtiiisch Reading, vilket ligger 6 mil från London! 

Var där med några vänner speciellt Chrissan som alltid är viktigast! (Hon kommer från Oslo och slår mig om jag inte skriver att hon är bäst!) However så blev jag borttappad x antal gånger tack vare mina ninja skills i folksamlingar, flexikoppel nästa gång kanske? Snöt lera p.g.a. att det inte var brittiskt väder = sol istället för regn förutom Lördagen som de ösregna några gånger på så eh ja de va väl värre än en dammig ridbana mitt i sommaren där ett tag!

Lyckades få en kombination av förkylning av mamma och Reading Flu vilket inte är en kul kombo då man har glömt både nässpray och halstabletter och lyckas köpa värktabletter då man ber om något mot förkylning! Britter är konstiga!

Såg som man alltid gör på Reading några helt underbart Awesome band och bästa med Reading är att man kan gå på en spelning och tycka att "jaja de bandet är väl ok, har någon låt som går att lyssna på" och man blir totalt positivt överraskad över hur dom är live och känner bara "WOW är de verkligen samma band?" Förra årets sånt band var The Streets och årets var nog Florence + The Machine, även The Hives imponerade men hade räknat ut att de är ett sjukt bra liveband så räknas inte!